20 december 2013

Hälsning från Lofsdalen

Ja här får man se julhälsningar och bilder på Facebook och Instagram från sista veckan på Grimman. Det är julfest, tomteluvor och glada människor :) Det är så underbart att se gänget samlat igen även om vi inte var alla som var där. Lite ont gör det att veta att klassen haft en go avslutningsvecka och nu är färdigutbildade Turister! STORT GRATTIS till er!! 1,5 år har gått sjukt fort och alla de fantastiska resor och minnen man har kommer sitta kvar till minnet försvinner i äldre dagar!

Själv sitter jag i Lofsdalen och har det ganska bra här också. Jag klagar inte. Introveckan är slut och på måndag börjar allvaret med gruppskidskola, stå i liften och faktiskt vara en förebild och representant för Lofsdalen. Det ska bli skitkul och jag ser fram emot det massor!! Det ska bli skönt att börja jobba igen och få lite inkomst (som ska spenderas bra på Kenya/Tanzania ;)
Denna vecka har vi pratat väldigt mycket (eller Jonny har pratat väldigt mycket) om anläggningen, gått igenom regler och annat man bör tänka på, hur man har skidskola, hur man lär ut och annat om säsongen. Jag som aldrig jobbat säsong förut tycker detta ska bli riktigt spännande!! :D

Vi hörs hörni!! Kolla in här på bloggen eller på min egen blogg för att följa mitt äventyr här i Lofsdalen och vad som händer.

Välkomna upp!! ;)

Utsikten från mitt rum. Hovärken- 1125 m.ö.h :)

Jadå! Mot jobbet!

Alla skidlärare åker och pratar om hur vi lär ut. Intressant och framför allt kul att se 10 skidlärare ploga sig nerför backen :)








12 november 2013

Husebyglögg och pepparkakor

Hej klassen!! Och ni andra som läser denna blogg så klart :) Nu vet nog vad jag gör men här kommer en uppdatering och en hälsning från Huseby och vårt älskade Grimman. Julmässan är i full gång och trots regnet väller det in folk och provsmakar allt möjligt gott som kött, ost, glögg, fudge, korv, marsipan mera glögg. Hehe. 

Tyvärr haft otur med vädret. Öppnade upp hela första dagen med hällregn, det var som att stå i en dusch. Med blåst. Men igår var det sol och kallt. 
Gänget jag jobbat med hittills från klassen är helt underbara. Denna klass gjorde vi bra gänget!! :D

Trots regnet, värken i ryggen och att mina fötter gör så ont att jag knappt kan gå (jag skojar inte!!) så är det värt det- alla gånger. Det här är skitkul! :D När man får sälja all glögg på kvällen blir det en belöning för att man ropat på folk hela dagen :) 

Förbannat mycket regn.

Glad tjej vi uteglöggen :)

Denna bild får mig att skratta varje gång. Damen till vänster... Dam??


Tomteluva-frilla. Sweet.


Hoppas ni har det bra vart ni än är! Massa kramar :)






06 november 2013

Pressa gränser!

Satt ganska länge och funderade på vad jag skulle göra med klass-tischan när den skulle dimpa ner hos mig i Turkiet. Funderingarna gick fram och tillbaks och jag ville gärna göra någon äventyrsaktivitet.

Ville ju inte vara sämre liksom...tröjan har bestigit Sveriges högsta berg...och lyckats hitta hela vägen till Costa Rica...för att sedan ta tre veckor på sig att hitta till turklandet.

Himmel och pannkaka! Känn ingen press (aaah).

Vad gör man då? Kunde ha tagit med den på bungyjump? men som höjdrädd kanske det inte är en bra idé...Adventureland? Neej...

Det fick bli...hör och häpna...Parasailing! Måste ju pressa gränserna lite! Man är inte elev på Grimslöv och har en lärare som heter Annki  "The Fearless" för inget!

Så det fick det bli! Upp i luften! :)

Tack och bock för hjärtattacken!











29 oktober 2013

Nepal - What to dooo in Kathmandooo!

 Här kommer äntligen lite uppdateringar från oss i Nepal!

Vi har blivit vegetarianer! vi raftar, paddlar, hjälper till på campet och åker runt i Nepal för att shoppa loss. Man tappar lätt respekten för pengar här. Hitills har dom klarat av alla mina frågor, Pascal har ramlat ur raften flest gånger men överlever fortfarande. Floden är endå säkrare än vägen och Johan kör motorcykel på fel sida. Vi har fått prova paragliding och idag har jag och Pascal varit i Chitwan. Vi har gått i djungeln, ridit på överste Hati och badat med en elefant. Vi kommer fortsätta träna vår kajakteknik, rafta osv. Good travel bett oss besöka och sova över på ett barnhem i Katmandu. Verkar det bra kan de börja skicka volontärer dit. Vi planerar också
att besöka aptemplet, lite trekking och hoppa bunjy jump. 
Nästan varje dag får man popcorn och soppa vilket är underbart
Vi saknar alla jätte mycket och hoppas ni har det grymt på era praktikplatser // Tobias, Johan & Pascal










23 oktober 2013

Kilimanjaro nästa?

På förmiddagen pratade vi värdskap och på eftermiddagen Afrika. Ganska olika områden. 

Vi utvärderade föreläsningen vi hade igår med Jan Gunnarson som pratade värdskapet vi läst om i böcker och gjort kursen. Det var intressant och vi flummade iväg åt både det ena och det andra hållet.

På eftermiddagen kom Toppafrika och pratade om deras reseföretag och upplägget de gjort till de nya Turisterna om en resa till Kilimanjaro istället för Kebnekaise. Och vi får ju sjävklart följa med om vi vill. Och det är klart vi vill!! För vilket pris de la upp!! Klart billigare än original-pris. Så nu sitter vi ett par stycken och diskuterar hur vi skulle kunna tjäna ihop pengar till resan.

Om det är någon där ute som har ett förslag hur vi kan göra kan ni väl snälla dela med er?! Tack! :)


15 oktober 2013

Det börjar dra sig mot sitt slut...

Det verkligen märks att det börjar bli slutet på säsongen här i Turkiet. Det är bara ca två veckor kvar.
De gäster som kommer hit vet vad de vill ha och verkar mestadels nöjda,och då sätts verkligen ens kunskaper på prov som guide, att få tag i gästerna och visa att vi finns här!

Det roligaste med de gäster som anländer i slutet av säsongen är att de ofta har varit här förut och då gäller det att försöka hitta något spännande att berätta om som de kanske inte hunnit göra tidigare.
Som till exempel kahvalti, frågar man gästen; har du  inte testat det? En riktig turkisk frukost!

Nämen det måste du göra! Den består av ost, bröd, smör, marmelad, ägg, oliver, gurka, tomat, nötter och massa annat gott! Och detta ska toppas med riktigt turkiskt té (cay)! Om det är något turkarna äter mycket så är det ost, bröd och té, konstant. De dricker otroliga mängder té även om det är fyrtio grader varmt ute.

Man får försöka hitta lite små guldklimpar att berätta om, och det är förvånansvärt vad många som är intresserade av vad som växer härnere. Eller kanske inte? Det är ju ganska annorlunda mot hemma.
Här ser man massa citrusodlingar som citronträd, apelsinträd, granatäppel och bananträd till höger och vänster. Och det känns ganska konstigt när man säger till sin kollega; ska vi fika? Och går och plockar ett granatäpple på bakgården till där vi bor och "fikar" på detta med en kopp kaffe. Mums!

Ja en annan kultur kan man verkligen säga att man får uppleva när man jobbar som guide i ett annat land.
Det är både mycket hårt arbete men också en del fri tid där man kan få uppleva landet.
Man kan ju göra som jag och ett par kollegor gjorde, vi stack lite norr om Antalya på vår lediga dag och utforskade en mycket gammal antik stad som heter Termessos som ligger högt upp på en klippa.

Det sägs att Alexander den Store försökte inta staden men aldrig lyckades då den låg så högt upp! Det var en del bergsklättring den dagen och då önskar man att man hade packat ner sina älskade kängor. Men runt hela staden lyckades vi ta oss! Nästan fyra härliga timmar i bergen, där vi fick se en mycket vacker teater, gravar och massa antika lämningar. Mycket spännande!

Ja, tiden bara rullar iväg när man har roligt och snart är det dags att sätta sig på sista planet hem med de sista gästerna till Malmö. Den tredje november på natten landar man hemma i Sverige igen och får hoppas att jeans och converse håller en varm...








14 oktober 2013

Välkommen till Scandic Billingen...

... du pratar med Ida.

Det känns som att jag svarat i telefon stup i ett de sista dagarna. Jag kan sen oftast inte svara på de frågor som ställs utan jag får koppla vidare till andra och så får stackaren i telefonen upprepa allt en gång till. Men ibland händer det att jag kan svara på frågan och då blir jag ju bara så stolt!

Tiden går sjukt fort och jag är redan inne på sista veckan här i Skövde. Det känns skönt att det snart är slut men samtidigt lite tråkigt då jag trivs väldigt bra här med boende hos pojkvännen och fritiden med gymmet och livräddarträningar.

Hotellet är gammalt och fint i en k-märkt byggnad mitt i centrala Skövde. Varje dag pendlar jag med bussen till Skövde vilket tar ca 40 min och sedan ligger hotellet bara på andra sidan gatan av resecentrum. Smidigt :)

Jag har lärt mig ut-/incheckning så där kan jag hjälpa till lite och har gjort ett par bokningar men då med lite hjälp. Det är så SJUKT mycket pop-up fönster som man ska klicka vidare och fylla i massa koder och nummer så jag håller inte reda på allt utan får ofta fråga om hjälp. Men lite har jag lärt mig.


Ett fruktfat och lite rött till en gäst som många år bott här för jobbet men som nu ska gå i pension. En fin gest.







VIP-påsar till de gäster som har bott så mycket på Scandic-kedjan att de är Top-floor gäster. Då bor man mycket på hotell...





Jag är lite besviken på maskoten på Sigge. När jag var liten såg han ut såhär:


Men någonting hände och nu ser han inte längre ut som en igelkott... 



Nästa vecka är det kursträff på skolan och DET ser jag verkligen fram emot att träffa klassen igen!! Nu är inte alla där men de som är där ska bli superkul att träffa. !! :)

Tack för mig :)

01 oktober 2013

REUNION PARTY! för EF studenter!

Hejsan alla i klassen och alla andra som läser bloggen!

Jag har verkligen haft fullt upp här på EF kontoret i Stockholm. Måste säga jag absolut älskar att bo här uppe i huvudstaden igen. Jag absolut lova att jag har bland dom finaste utsikterna av Stockholm stad utanför mitt fönster! Så fort det är fint väder går ut och äter min lunch nere vid bryggan vid Djurgården.

Ifrån början har min del av praktiken handlar mycket om sälj och marknadsföring. En av de större eventen vi har jobbat med är nämligen EF REUNION PARTY för alla de studenter som då vart iväg under sommaren. Vi hade verkligen studenter som flugit och åkt buss och tåg ifrån både södra o norra Sverige ända till Stockholm. Mitt jobb under detta eventet har vart många men en av det roligaste var att jag fick ta ansvar för alla transfer guiderna och hålla min första transfer ner till Malmö.  Det gick jätte bra, o som tur va tappade jag inte bort några barn på vägen! =P hihi Men tänkte vissa er ett härligt film klipp ifrån just Réunion Party.




Jag har även jobbar mycket med Ambassadörerna som ett program för EF studenter som åkt iväg på en resa med EF innan. De hjälper oss på EF med att marknadsföra och andra större event. De här ambassadörerna har stort hjärta för EF och är super duktiga och viktiga personer för EF språkresor. Så tänkte vissa lite vad för arbets uppgifter och vad gjort under det senaste två månaderna.





 Här är vi en av många Ambassadörs träffar där vi går ut och har en Street Action. 





Här e vi ute med EF's rosa buss, som åker igenom hela Europa och besöker skolor. 



Här e ju då jag! =P jag vill bara mest tacka för mig och säga att saknar er alla i klassen otroligt mycket!!!!! Jag längtar verkligen till återträffen i Grimslöv! Jag hoppas vi ses snart alla ni som e ute reser!
Här kommer en liten rolig och fin film klipp ifrån hur roligt man kan ha det när man åker iväg på en resa med EF Språkresor!



17 september 2013

Bienvenida a Costa Rica

Hej alla glada! 

Vi är nu inne på våran tredje vecka här i Costa Rica, och shit så vi hunnit med grejer redan. 

Enligt Good Travels hemsida står det att destinationen för detta projekt är Jaco Herradura Beach, vilket ligger i väst precis vid stillahavskusten. Google it and you'll see. Tyvärr så stämmer inte det, vilket vi tycker är lite tråkigt då vi gärna vill njuta av havet varje dag. Men men. Vi bor istället på ett ställe som heter San Pedro, det ligger mitt i landet ca 1,5 timme från huvudstaden San Jose. Jag och Angelica bor ihop i en mindre familj bestående av Mamma Maria, sonen Alejandro 21år och dottern Rakel 25år, medans Agnes bor i en egen familj ca 10 meter längre ner på samma gata. Hennes familj är däremot gigantisk med mamma, mormor, barn, syskonbarn, barnbarn och allt vad det nu är. Båda våra familjer är jättebra och tar väl hand om oss, vi trivs riktigt bra hos dom. 
Så här ser det ut hemma hos mig och Angelica: 


Första veckan här i Costa Rica så läste vi spanska på Amistad Institutet. Våran klass bestod av oss tre och våran amerikanska vän Martin tillsammans med våran lärare Leticia. Första veckan med spanskalektionerna var riktigt kul. Vi hann lära oss en hel del på den lilla stunden. Givetvis är det hur mycket som helst kvar, men en bit på vägen är vi iaf. 
Det värsta som va med första veckan var väl att vi hade en blottare efter oss. Yepp, en blottare! Han hade fått syn på oss och insett att vi alltid gick samma tid på morgonen till skolan, så då valde han att ställa sig i buskarna precis bredvid mitt och angelicas hus. Där stod han typ varje morgon. Naken! Paniken som uppstår. Jag och Agnes var rädda och sprang, Angelica gick med telefonen redo att ta kort, snuskig som hon är. xD Skämt och sido, det var mest för att kunna ha ett bildbevis på honom och visa för våran familj och lärare hur han ser ut så man då kanske kan få fast honom. Som tur är har vi inte sett honom nå mer sen första veckan. 
Första veckan här fick vi även lektioner i tropiska frukter och matlagning.



På helgerna här är vi lediga. Första helgen bestämde vi oss för att åka ut till Jaco, stället som det står att vi egentligen ska bo på, för att få njuta av lite havsutsikt.  Martin hängde med oss och tillsammans hade vi en skön weekend med sol, hav, pool, dans samt god mat och dryck. 



Andra veckan var det dags att börja vårt projekt här. Vi skulle som sagt vara på en skola/dagis och ta hand om barn. Skolan vi hamnade på heter Angel Kindergarden och har barn från 0-6år. Våra uppgifter där skulle vara att hjälpa dom med utbildningen, anordna lekar samt hjälpa dom med hygien som att tvätta händer och borsta tänder. På Good Travels hemsida står det på detta projekt att man kommer hjälpa dom mest utsatta i landet. Vi såg det inte riktigt så. I själva verket så hade barnen på den här skolan det riktigt bra. Den var privatägd och barnen var tom djäkligt snorkiga och vägrade äta sin mat. 
Våra uppgifter stämde inte alls med det som var sagt att vi skulle få göra. Vi bidrog inte alls i undervisningen, fick inte anordna nå lekar och hjälpa dom med hygienen behövdes inte riktigt då dom redan var väl medvetna om hur man gör när man tvättar händer och borstar tänder. Personalen visste då inte riktigt vad dom skulle göra med oss så då satte dom oss på städ. Diska mängder med disk, torka och damma alla hyllor i klassrummen samt allt läromaterial. Tack men nej tack kände vi! Det här var inte alls vad vi ville göra. Vi är ju här för att hjälpa till och för att bidra med något mer värdefullt än att damma hyllor liksom.


Efter två dagar där kände vi att det här kommer inte funka. Då gick vi till Alex som är våran ansvarige här nere och förklarade våran situation och att vi gärna vill byta projekt. Sagt och gjort! Idag började vi på vårt nya projekt i Soppkök. Så nu ni, nu äntligen känns det bra och som vi hamnat rätt. Alla sopptanter vi jobbar med är jättehärliga och tillsammans med dom såg vi till att hacka upp ordentligt med lök, chili, paprika och koka upp ordentligt med pasta och ris för att mätta dom stackars tomma magar som kom in till oss. Nu kändes det som vi gjorde nytta. Äntligen! Så nu fortsätter vi med soppköks projektet i två veckor och efter det åker Angelica hem och jag och Agnes fortsätter vidare i Costa Rica för nya äventyr. 
Kolla in tishan på mig och Agnes! It made it to San Pedro, Costa Rica. Nästa stopp blir hos Britt i Turkey. 




Vill ni får ni mer än gärna kika in på mitt intagramkonto @rebeccastork, där kan ni se några filmer från tiden vi jobbade på skolan samt massa härliga bilder. Dessutom är ni varmt välkomna att läsa min egna blogg: rebeccareser.blogspot.com. Där skriver jag hyfsat ofta och försöker uppdatera med bild och text om hur våra dagar här är. Ni kan bland annat läsa om vårt senaste äventyr när vi Zip lineade genom Manuel Antonios nationalpark där. 



Tack så mycket för mig. Grymt jobbat om du orkat ta dig igenom all denna text. Sköt om er alla så ses vi om tre månader. 
Klassen vi saknar er. Vi pratar om er hela tiden. All kärlek! Puss <3